Ateisternas argument emot Gud

. Har vi några ateister här? Låt oss här diskutera alla löjeväckande barnsliga argument som ateister brukar komma med mot Guds uppenbara existens...ateismen är bara en barnslig förnekelse-tro! INNEHÅLL: 1) Ateisten: VEM SKAPADE GUD? 2) Ateisten: GUD FINNS INTE! 3) Ateisten: GUD ÄR OND! 4) Ateisten: GUD FINNS INTE, eftersom ondskan finns! 5) Ateisten: GUDS EXISTENS OLOGISK! 6) Ateisten: BEVISA GUD! 7) Ateisten: Kan Gud skapa en sten som... 8) Ateisten: Jag tror bara på det jag kan se och ta på... 9) Ateisten har INGEN NORM, att skilja ont från gott! 10) Gud är ANDLIG och bevisas med ANDLIGA METODER... 11) Skillnaden mellan ANDLIGA och FYSISKA BEVIS... 12) Logiska GUDSBEVIS! 13) Människolivet är en JACKPOT! 14) Einstein, Sokrates och Strindberg KLOKA MÄN... ____________________________________________________ 1) Ateisten: VEM SKAPADE GUD? TÄNK LOGISKT NU, ATEISTER! GUD MÅSTE JU VARA EVIG! (Gud är det mest vedertagna *begreppet* för Skaparen. Är ni allergiska mot just bokstavskombinationen G U D, använd då annat valfritt begrepp...) Att fråga vem som skapade Skaparen, är lika dumt som att fråga vem som vann över Vinnaren eller vad som kommer före A i alfabetet... Hur i Herrens Namn skulle den Ursprungliga Skaparen, den Ursprungliga Orsaken till allt, i sin tur kunna ha varit skapad av någon annan? Snacka om SJUKT OLOGISKT! Eftersom Gud även skapade Tiden, så kan Han själv givetvis inte vara skapad av någon annan, eftersom skapelser endast sker här i den tidsbundna materiella världen! Gud är alltså orsakslös, evig (precis som vi själar, minigudar), eftersom allting tillhörande den evigt existerande andliga världen, andliga dimensionen, är ändlöst, utan ändarna början och slut! På samma sätt som energin aldrig någonsin skapats (Energiprincipen), eftersom den är evig, så har aldrig heller själva energikällan, vår evigt energiske Gud, någonsin skapats! är Det allra FÖRSTA (1:an) som fanns kan ju OMÖJLIGEN ha skapats av någon annan, då det inte kan ha funnits någon/något innan det allra 1:a... Den som är 1:an (den Ursprungliga Skaparen) KALLAS allmänt för GUD, som är ett vedertaget BEGREPP för Skaparen... Man kan kalla 1:an, Skaparen, vid något annat om man vill, det är inte det som är poängen, utan FAKTUM är att: Det MÅSTE finnas en EVIG 1:a (den Ursprungliga Skaparen), eftersom denna Ursprungliga Orsak omöjligt kan ha skapats av någon annan eller ha trollat fram sig själv från tomma intet! Just det, SKAPAREN (Gud, eller annat valfritt begrepp) måste vara EVIG, utan någon början! Finns inget annat alternativ, kära vänner! Gud och vi själar är ; det har alltså aldrig funnits någon tidpunkt då Gud eller vi minigudar har skapats (tänk på en cirkel), eftersom vi tillhör den eviga , som är bortom denna materiella världs relativa rumtid! Något som EVIGT existerat har ju givetvis ingen början och därmed inget slut heller! Det EVIGA berörs inte av tiden! Gud är inte underkastad tiden, står inte under tidens inverkan! Varför? Just det, eftersom Gud verkar i den andliga dimensionen, bortom vår relativa rumtid! Gud Skaparen har inte trollat fram sig själv från tomma intet, som en del verkar tro... Varför? Just det, eftersom ingenting kan uppstå från ingenting, för finns ingenting så kan det ju uppenbart inte uppstå något ur detta ingenting...ingenting i input, ingenting i output! Både Gud och Hans energier (materiella och andliga) är EVIGA! (Energiprincipen) bevisar att är ; den har alltså aldrig skapats och kommer aldrig att förintas, så den FINNS trots att den inte är skapad! På samma sätt är det med GUD, som är själva källan till alla energier och den evigt Energiske! Gud Skaparen är alltså EVIG och existerar i ALL EVIGHET..!!! Inkonsekvent och konstigt nog frågar sig aldrig ateisten på samma sätt, vem som skulle ha skapat den påstådda "punkten", som enligt Big Bang-myten smällde, trots att ateisten vet att den inte kan ha någon evig existens, eftersom den då borde finnas även idag... Det måste med nödvändighet finnas en 1:a ursprunglig Orsak, annars skulle universum överhuvudtaget inte kunna existera, eftersom materia kräver en alstrare; energi kräver en energialstrare, verkan kan inte existera utan en orsak. Materia kan inte vara den 1:a orsaken, eller ha skapat sig själv, eftersom Liv, medvetande och intelligens omöjligen kan ploppa fram ur livlös materia! Någon MÅSTE ha skapat Universum! Ingenting kan skapa sig själv! Ingen produkt utan tillverkare = Ingen skapelse utan skapare! Materia kan därför inte ha skapat skapelsen; att tro att den materiella naturen är den ursprungliga orsaken till universum, är detsamma som att tro att leran är orsaken till lerkrukan. Av praktisk erfarenhet vet vi att det inte finns någonting som kan skapas av sig själv, med andra ord bara flummiga fabler som bara en ateist kan tro på... Att inte tro på en ursprunglig 1:a Orsak till vårt skapade universum, är lika dumt som att tro att något av allt det skapade vi ser i vår omvärld skulle ha kommit till utan orsak... Materia/energi måste av nödvändighet ha en levande intelligent orsak, eftersom liv och intelligens inte kan uppstå ur livlös iq-befriad materia! GUD är både STÖRST, eftersom Han med sin obegränsade Intelligens kontrollerar galaxernas och himlakropparnas rörelser, och Han är även MINST, eftersom Han finns i vareviga atom och kontrollerar atompartiklarnas rörelser! Gud finns som vittne och vän, transcendentalt belägen i alla levande varelsers hjärtan (Översjälen, Heliga Anden, Samvetets Röst) och i vareviga atom. Gud finns i Sin ursprungliga andliga gestalt för evigt i den andliga världen, i Guds rike, som aldrig skapas eller förintas, och när Han befruktar och skapar den materiella världen med jämna mellanrum (ungefär som en kvinna som med jämna mellanrum befruktas), så gör Han det för att uppfylla en önskan som vi upproriska själar har, vi som ville lämna Guds rike, nämligen vår önskan att leka små gudar själva och försöka glömma Gud, vilket bara är möjligt i denna drömvärld, illusionens värld, som vi nu tyvärr befinner oss i. Lidandet i den materiella världen finns som en väckarklocka för oss betingade själar, att vi ska vakna upp och inse att vi inte hör hemma i denna gudsförgätna värld... Religion är inget som någonsin har skapats; religion (tjänsten till Gud) har existerat så länge som Gud och själarna har existerat, dvs i all evighet... Religionen har att göra med vårt förhållande till Gud, och detta förhållande är ett EVIGT förhållande, tack vare att vi just är evighetsvarelser, precis som Gud! _____________________________________________ Ateisten: Detta är ett definitivt påstående, ett ABSOLUT PÅSTÅENDE, och bara någon som är ALLVETANDE kan komma med sådana definitiva påståenden!! Är du Allvetande? Ja, men i så fall finns ju Gud, då är det ju DU som är Gud...om du nu var Allvetande...vilket givetvis är en lögn! _____________________________________________ Ateisten: Ateister och pseudoateister påstår helt ologiskt att Gud skulle vara ond bara för att det finns lidande här i den materiella världen.... Som om det skulle vara Guds fel för att vi själva lider....när det i själva verket är skörden av vår egen dåliga karma vi får smaka på, pga syndfulla handlingar vi sått i tidigare liv... Nej... Så varför skulle det då vara ont av Gud att skapa den materiella världen (själens fängelse) med dess lidanden, för de rebeller som inte längre vill följa Guds lagar i den andliga världen? Att Gud ger oss möjligheten att välja mellan det goda eller onda, precis som staten ger oss möjligheten att följa dess lagar eller inte, och sedan ta straffet om man bryter mot dem, gör det Gud till ond? Att Gud gett oss valfriheten att välja mellan det andliga (det absolut goda) och det materiella (det relativt goda och onda), gör inte Gud ond! Tvärtom, det onda och tragiska hade ju varit om Gud INTE hade skänkt oss den fria viljan att välja själva om vi ville leva med Gud i den eviga andliga världen, eller med de illusoriska materiella objekten här i den temporära materiella världen.. Eller hur? För övrigt, om nu vår alltigenom gode Gud skulle vara ond, var kommer i så fall det goda, godheten ifrån? Återigen en fråga som ateisten står helt mållös inför... ______________________________________________ Ateisten: Ateister påstår ofta i sin gudlöshet att Gud inte kan finnas, eftersom det finns ondska och lidande här i världen... Men egentligen är det ju precis tvärtom! Att ondskan och det helvetiska finns, utgör ju de facto ett BEVIS på att även motsatsen, dvs det goda och det Gudomliga, måste finnas! I den andliga världen råder bara det goda, medan det här i den materiella världen råder både gott och ont! Problemet är nu att vi inte lever i den alltigenom goda andliga världen (Guds framsida), utan i den relativa materiella världen (Guds baksida), där ondskan har fått fritt spelrum, där man alltså kan välja att leva ett ont liv; att se sig själv som tillvarons centrum och Herre och behandla sina medvarelser som brickor och objekt i ens eget cyniska gudlösa spel, i strävan att härska och leka oberoende Herre... _____________________________________________ Ateisten: De som tycker att Guds existens är ologisk, kan ju fråga sig själva, varför de inte tycker detsamma om SIN EGEN EXISTENS??? Det ologiska i sammanhanget är ju att tro att vår egen existens skulle kunna finnas till utan en existerande Orsak, ungefär som om solstrålar skulle kunna existera utan Solen! _____________________________________________ Ateisten: Materialister och ateister kräver alltid att Gud ska visa Sig i egen Hög Person framför deras ögon, innan de kan börja tro på Hans existens... Men Gud svarar inte på såna högfärdiga utmaningar, lika lite som Kungen skulle söka upp oss om vi utan kvalifikation krävde hans uppmärksamhet... Vad har ateisten för meriter, som gör att han har gjort sig förtjänt av att träffa Gud och att Gud skulle känna sig inspirerad att visa sig för honom, kan man ju med fog fråga sig? När de knappast ens kan få personlig audiens hos Kungen, varför då tro att det skulle vara lättare att få audiens hos Gud, hela Universums Konung? Tvärtom, ateisten bespottar tanken på Gud och VILL INTE bli av med sin illusion att Gud inte existerar, och eftersom Gud inte tränger sig på människans fria vilja, så kommer ateisten aldrig att kunna känna närvaron av Gud, tills han ändrar på sin uppblåsta attityd... För ateister bevisar Gud sin existens när Han framträder som döden och tar alting ifrån dem, men Han manifesterar aldrig Sig Själv i sin härlighet för de trolösa! Ateisten har inte förstått att man inte kan *SE* Gud i tillvaron, förrän man först *INSER*, förverkligar genom andlig kunskap, att Hans existens är en förutsättning, själva grunden för tillvaron! ... Om man inte ens har passerat det mest preliminära nybörjarstadiet, att inse att Gud med nödvändighet måste existera för att universum ska kunna finnas till, att inse Hans alltgenomträngande Allsmäktiga natur, hur ska man då för en sådan andligt blind person kunna bevisa Gud, när denne inte ens har en susning om Guds andliga natur, utseende och personlighet? Man kan aldrig bevisa eller övertyga en ateist någonting om Gud eller det andliga, eftersom han är andligt blind... Ungefär som att försöka bevisa färger för en blind! _____________________________________________ Ateisten: som är så tung att Han inte kan lyfta den? Och kan Han inte lyfta den så är Han ju inte allsmäktig! Gud är så pass Allsmäktig att Han kan expandera Sig i två skilda separata skepnader, där Han i den ena lyfter stenen och där Han i den andra inte lyfter stenen... Dessutom, eftersom Gud är oändligt stark, så skulle det inte vara någon baggis för Honom att lyfta oändligt starka stenar om de existerade... Om jag ber dig rita en fyrkantig triangel, vad gör du? Tar fram pennan och ritar en? Nej, du skulle tycka att jag är knäpp som ens ber dig göra det, eftersom en triangel per definition har tre sidor, inte fyra. Att du inte kan rita en "fyrkantig triangel" säger inget om din förmåga att rita trianglar (eller fyrkanter), eftersom "fyrkantig triangel" är ett nonsens-uttryck jag skapat genom att sätta ihop två ord. "En sten som är så stor att ingen kan lyfta den" är på samma sätt ett nonsens-uttryck, eftersom en sten per definition är ett föremål som har en viss utsträckning i rummet och en viss tyngd, och som alltså alltid kan lyftas (förutsatt att man är tillräckligt stark). Att prata om en "olyftbar sten" är lika mycket nonsens som en "fyrkantig triangel". "Argumentet" är alltså inte ett argument mot Gud eller hans allsmäktighet, utan bara en lek med ord. Det är en logisk motsägelse, som i sig är rätt skojig, men det håller inte som argument. _____________________________________________ Ateisten: ... Ateisten litar barnsligt nog bara på sina yttre fysiska sinnen och tror inte att något kan existera, om man inte kan se eller ta på det... Kan du se, höra eller ta på dina tankar? Kan du se, höra eller ta på din intelligens? Kan du se, höra eller ta på ditt medvetande? Givetvis måste svaret bli ett rungande "Nej!" Vilket får ateisten att vakna upp och förstå att det visst existerar fenomen som inte kan uppfattas med de fysiska sinnena, för inte tror han väl att han är tanklös, IQ-befriad eller medvetslös... :) _____________________________________________ Ateisten har Ateister påstår ofta att Gud och religioner ger upphov till ondska, att det andliga skulle vara av ondo, vilket ju är ett horribelt påstående... Frågan man ställer sig är; vad är då ateistens definition på begreppet ondska? Vad är ateisters norm, , med vars hjälp de skiljer ont från gott? För att kunna skilja på saker och ting, så måste man ju alltid ha en referenspunkt, en utgångspunkt utifån vilket man gör sina bedömningar! Enligt fullblods-ateister så finns det inget "Rätt" eller "Fel", så hur definierar då en ateist vad som är gott och ont? Faktum är att det är omöjligt att skilja ont från gott, såvida man inte har en evig referenspunkt som är absolut god, dvs Gud! Det finns överhuvudtaget ingen annan referenspunkt man kan ha, som kan skilja det onda från det goda! Om inte den ultimata Godheten (Gud) skulle existera, så skulle inte vår relativa godhet och ondska överhuvudtaget existera! Detsamma vad gäller ljus och mörker, som inte skulle existera utan det ultimata ljuset, dvs Solen! På samma sätt som Solen är referenspunkt för ljus och mörker, så är Gud referenspunkt för godhet och ondska! _____________________________________________ Gud är och bevisas med Gud står de facto utanför vetenskapens kompetensområde, beroende på att Gud är andlig och evig och inte är bunden av tid och materia som vi är. Han har skapat en värld som är tillgänglig för den vetenskapliga metoden, men själv är Han bortom den, transcendentalt belägen. Detta är ingen svaghet för skapelsetron, men väl en begränsning för vetenskapen. Gud kan man inte känna genom materiell vetenskap. Vetenskapen arbetar med att samla in data genom observationer och experiment, och utifrån dessa dra logiska slutsatser och bygga modeller. Gud har skapat den värld som går att beskriva med vetenskap, men är inte själv beskrivbar på detta sätt. Han kan inte fångas in av vare sig mikroskop eller teleskop, eftersom Han är av andlig, transcendental energi, och därför är materiella instrument värdelösa i jakten på att detektera Gud! Man kan inte sätta Gud under mikroskopet eller se Honom i teleskopet, eftersom dessa materiella instrument bara klarar av att detektera det rent materiella, och Gud är ju som bekant inte materiell, utan alltigenom andlig! Vetenskapen är en metod, formulerad av människan, för att studera den fysiska verkligheten så objektivt som det bara är möjligt. Det finns ingenting som säger (mer än möjligen människans högmod) att det inte kan finnas något utanför den fysiska verkligheten. Om den absoluta sanningen är att skapelseprocessen helt eller delvis drivits av utomvärldsliga orsaker, är detta sant oberoende av om vetenskapen kan studera detta eller ej. Den yttersta verkligheten låter sig inte begränsas av mänskliga filosofier eller metoder. Ateister ropar ständigt efter bevis på Gud, men när man ber dem att redogöra för på vilket sätt man ska presentera Gud för dem, vad de skulle godta som bevis, blir de helt mållösa...eftersom de fattar att vadhelst man skulle visa upp för dem, så kan vilken pseudoskeptiker som helst opponera sig och utbrista "Det där kan vara fejkat, det där kan vara något annan än från Gud" osv... fenomen kan bara bevisas med metoder! fenomen kan bara bevisas med metoder! Guds existens finns att finna i den andliga dimensionen, vilket innebär att ateistens patetiska försök att finna Honom med fysiska hjälpmedel för alltid kommer att misslyckas... Den alltigenom barmhärtiga Herren finns i allas hjärtan. Att se eller uppleva Honom där är dock endast möjligt när ens hjärta är fullständigt renat, hjärttvättat. I den här relativa materiella världen är allting relativt, men när man erhåller och når insikt i absolut kunskap, hur ande fungerar, så kommer man lätt börja fatta vad andlighet är för något och få bevis och uppenbarelser för sig själv, inifrån från Herren som finns i ens hjärta och utifrån från heliga personer och heliga uppenbarelseskrifter! Men för det krävs ett ödmjukt och uppriktigt sinnelag, först då uppenbaras bevisen för en, som alltså inte kan erhållas med hjälp av måttband eller kikare... _____________________________________________ Skillnaden mellan och : En andlig vetenskap måste naturligtvis kunna underbyggas med hjälp av bevis, men dessa kan inte vara av samma slag som de bevis, som den fysiska vetenskapen använder sig av. Det som för de fysiska sinnena är osynligt, går givetvis inte att bevisa genom mått- och viktdata, men detta betyder absolut inte, att det inte existerar en värld utanför de fysiska sinnenas räckvidd. Det verkliga problemet är inte avsaknaden av bevis i den andliga vetenskapen utan människornas vitt skilda förutsättningar för att kunna förstå dessa bevis. En människa som inte har utvecklat sin andlighet är blind för den andliga verkligheten, som är själva grunden för denna temporära materiella "verklighet". En andlig analfabet klarar inte av att läsa av de andliga sambanden som allt materiellt har och tror helt enkelt pga sin andliga ignorans att det inte finns något utöver det materiella... (I den gula kolumnen "Smått och gott" högst upp till vänster, klicka på "Kan Gud bevisas?") _____________________________________________ : Det finns gott om logiska bevis för Guds existens, varav en av de starkaste är det : Sedan har vi alla följande Gudsbevis: Hur kan det komma sig att allting är så enastående perfekt? Den mänskliga kroppen är så komplex att vetenskapsmännen fortfarande knappt vet ens hälften av hur det fungerar. Många samspel i naturen är svåra att förklara utan en "Skapare". Hela "skapelsen" pekar på att det måste finnas någon form av logik bakom allting. Att allting är så enastående perfekt är en ledtråd eller bevis för att Gud finns. Vi människor behöver alltid ha något att leva för, det räcker inte med att bara finnas. Av någon anledning måste vi söka efter någon form av mening med livet. Det är precis som om vi människor har gått miste om den och sedan dess måste försöka återfinna den på något sätt. Någon kan ge oss en mening med livet, denna Någon måste vara Gud. Att vi behöver en mening med livet är en ledtråd eller ett bevis för att Gud finns. När antropologer forskar i gamla kulturer som aldrig hört talas om den civiliserade världen och aldrig hört något om Gud eller eller Hans budskap, så hittar de ändå alltid regelverk kring Guds budskap. Överallt i världen har man sett samma fenomen. Det är precis som om mänskligheten är skapad med vissa grundläggande regler, som finns där även om man inte har lärt dem. Att dessa regler finns i mänskligheten är en ledtråd eller ett bevis för att Gud finns. Ibland talas det om tomrum i en människa, en saknad. Det är förvånansvärt många människor som upplever att det är något som saknas. Varför finns en sådan känsla av tomhet? Tomrummet gjorde sig gällande när vi valde att inte ha med Gud att göra. Och när man lär känna Gud så är det precis som om tomrummet istället fylls med mening. För alla Gudstroende är det likadant och detta är en ledtråd eller ett bevis för att Gud finns. Man kan ofta höra Gudstroende som säger: Jag har upplevt Gud! Det är så många som kan vittna om Guds närvaro så det kan inte bara vara påhittat. Den egna upplevelsen tror vi på när det gäller kärlek, på samma sätt måste vi tro på de människor som säger att de mött Gud. Denna känsla av Guds närvaro är gemensam för alla Gudstroende och något sådan hade varit omöjligt om Gud bara varit en påhittad person eller ett psykologiskt fenomen. Tron är en övertygelse om ting man inte ser. Gudsmötet är en ledtråd eller ett bevis för att Gud finns. : Hela universum verkar alltså vara exakt kalibrerat för att möjliggöra liv. Att detta skulle kunna vara den livlöse IQ-befriade Mr Slumps egenhändiga verk, att kalibrera allting intill perfektion, är en total omöjlighet, som bara flummiga slump-teoretiker kan tro på... Guds fantastiska skapelse är om något bevis på Guds existens. Om man skulle skriva ner alla tecken på Guds närvaro i universum, så skulle det fylla tusentals encyklopedier: Ta bara som exempel de mänskliga , som har vardera! Bara ett fullständigt geni som Gud skulle kunna skapa något så fantastiskt genialt! _____________________________________________ är en (Sluta reinkarnera!) Människan är en unik art, tack vare att det endast är i Människokroppen som själen ges tillfälle till att ta sig ur detta materiella livets fängelse som vi befinner oss i... Först och främst har vi fått livstids fängelse i dessa våra materiella kroppar och sedan är vi inburade i den Universella "Cellen", det , där äggets skal utgör gränsen mellan den materiella och den andliga världen: , att tjäna roten till tillvaron, Gud, så att vi kan bryta det fördömda ändlösa kretsloppet av födelse och död, att tvingas vandra runt och söka lyckan i allehanda undermåliga dödsdömda materiella kroppar, och istället återvända tillbaka Hem till den eviga andliga världen, Guds rike, bortom denna temporära, relativa rumtid värld, illusionens värld: I den andliga världen lever man i ständigt stegrande dynamisk lycka och kärlek i gemenskap med Gud och Hans följeslagare i de olika eviga kärleksfulla förhållanden som där existerar, i evigt ungdomliga andliga kroppar (som ÄR vårt Jag, till skillnad från kropparna som vi bär omkring på här i den materiella världen), som aldrig åldras, förfaller eller dör... Lovprisandet av Herrens heliga Namn (mantra-meditation), rekommenderas i alla heliga skrifter, såsom en metod att erhålla direkt umgänge med Herren! Läs här om den enorma andliga kraften i mantras: Absolut sett är det ingen skillnad mellan Gud och Hans heliga Namn, eftersom de båda befinner sig på samma absoluta andliga plattform! Bara genom att lovprisa, recitera Guds namn i ett ödmjukt och hängivet sinnelag, så bränner man upp mer dålig karma än vad man kan skapa under en hel livstid! _____________________________________________ Einstein, Sokrates och Strindberg ... - - - _____________________________________________ , kära vänner? Har vi kvar några ateister här? Ska vi inte satsa på att till vår kära älskade i den eviga andliga världen efter att vi har kilat vidare från vår nuvarande jordiska stofthydda? .