Random tråd

Citat av Babatunde

Rabarberpaj är varken sten eller metall, det är som en slags energi som finns runt oss, någon form av kristall kanske, men vi måste vänja oss vid att rabarberpajen kanske inte finns däruppe och sitter och svävar på ett moln

aha, jag trodde de va bil däck :O

fortsätt :D

Det finns inga dinosarier i himmlen

ASTRID LINDGREN!

Rosa-håriga potatisar älskar att flyga drake med bamse med sin sida, men dom gillar däremot verkligen inte mopeder eftersom mopeder alltid blänger på dom! Gardinerna i deras rum är oftast TV-aktiga. Det fina med rosa håriga potatisar är att de alltid vet hur man ska lösa problem angående träd. Kostar: 5,63 :-

eiffeltornet är byggt av indianer som inte har några tänder, deras hobby är att samla på skor, helst Gucciskor. JagPetar är en av dom O.o IndianFreak. Cooooooca-Coooooooola Hur kan Jesus vara emot bögar när han själv var en? O.O //JagPetar Iaf, Diella-chaaaaaan! <3 =D

9u gsaiogsas128y 712oiasjh 1b2napsödodug asd7n1293ydethärärrandom123t2618agsdyjdnea,

Apan satt på ett flygplan och åt en stol men ingen kolla på han så han dödade en busschaffis. Då blev alla blev glada, inklusive Chuck Norris. Sen hoppade elefanten av hästen men stenen dog iallafall. Det blev ingen begravning, för det fanns ingen frivillig bagare. HALLELUJAH!

Citat av vick9209

hmm... rabarberpaj är sten?

smakar iaf som det D: btw, how do you make lady GaGa cry? POKE-HER-FACE!:D:D:D::D:D:D:D:D:D::D:D:D:D:D:D::D:D:D I lol'd:D alla som inte fattar är retarded:D

Samma sak som ''skriv så onödiga saker som möjligt'' eller vad den heter, lås?

jag kan säga jag är en mört på 3 olika språk

Citat av tbbas

ni ska skriva så random saker som möjligt pizza är gott

och pizza är så fan helelr gott

HUR?! kan man inte tycka pizza är gott? Jag har mött Döden och det var inte på en mörk kyrkogård, inte heller var det midnatt eller mörker, varken dimmigt eller kallt. Nej, tvärtemot var det i ett väl upplyst, trevligt bonat och gemytligt sjukhusrum. Ett helt eget sjukhusrum för mig, en lyx få förunnat i dessa tider. Bland sterila slangar och modern teknik som med tonrena pip övervaka mig var jag i sällskap av Döden. Han satt där bakåtlutat i en bra ergonomisk förfölj, slöt zappande bland eftermiddagens hjärndöda utbud av tv-underhållning. Att se han där skrämde mig inte, jag var van vid hans sällskap. Döden vandra med mig jämt, han vandra med oss alla jämt, vi är aldrig ensamma. I baksätet i bilen sitter han lätt framåtlutat och nynnar med till radions eviga tröstvissa, granskar vägen efter något förvirrat vilt som har oturen att stötta på oss när det är på sin kvällspromenad. När vi ensamma ranglar hem efter en för blöt lördags kväll är han där, tre steg bakom och traskar tålmodigt på i ens långsamma och zick zackande gångmönster. När vi stämningsfult tänder första advent ljuset i vår fina nya ljusstake med så vacker vitmossa vid foten, står han med och insuper den frambringande julstämningen som glöggen och pepparkakorna sätter pricken över. Nu satt han hos mig, lite lätt gnolande och väl medveten om att knappen för kanal nummer fem var lite seg på denna kontroll och krävdes ett lite hårdare och längre tryck för att fungera. Ibland lät han huvudet fall åt mitt håll och granska hur det var med mig, lite lätt besviken över att jag fortfarande titta tillbaka med öppna ögon och att bubblan som jag, sjukvårdspersonalen och alla den skinande utrustningen fortfarande höll och stängde han ute. Men inte lätt han sig bli sur eller arg över det, Döden är tålmodig det är hans allra bästa egenskap, för både han och jag vet att en dag så kommer sprickan att brista. Eller mer troligtvis, bubblan kommer få ett håll som ingen kan laga och då kommer livets luft att sakta men säkert att pysa ut och lämna oss nakna och oskyddade från Döden. Den dagen kommer han att vara där, som alltid. Sträcka ut en tröstande hand, hjälpa oss upp och med en nick och ett snett leende vissa oss vägen vidare. Eftermiddag skiftar till kväll och jag är fortfarande kvar. Sjukhus skiftar till hem och jag är fortfarande kvar. Kvar likt min bubbla som jag nu själv orkar upprätthålla. Ute faller snö och skymlingen promenerar in över det vita landskapet. Snart ska vi ut och promenera, hand i hand, jag och min fru och tre steg bakom oss, vår eviga följeslagare, Döden.

Man kan bli gravid av att pussas. (a)

I wanna be the very best, like no one ever was. To catch them is my real test, to train them is my cause... I will travel across the land, searching far and wide, These Pokmon to understand, the power that's inside. Pokmon...gotta catch 'em all!! It's you and me... I know it's my destiny Pokmon...Oh..you're my best friend, In a world we must defend. Pokmon...gotta catch 'em all!! A heart so true--our courage will pull us through! You teach me and I'll teach you! Pokmon! Gotta Catch 'Em All! Gotta Catch 'Em All! POKMON! :D