livet suger

3 november 2012 22:27 | #1 xAxTiiWiZoNx

Hej jag är en kille på 15 år och jag går i 9an nu, jag ska snart välja gymnasie-linje men problemet är att jag inte har en aning vad jag vill bli. Jag har nu under detta år funderat på mitt liv väldigt mycket. Jag frågar mig själv vad tycker jag är kul? vad vill jag jobba med när jag blir äldre och så vidare. Men grejen är att när jag väll tänker efter så upptäcker jag att jag inte finner en enda jäkla sak som jag verkligen tycker är roligt. Jag har väll mina så kallade hobbys men egentligen tycker jag inte dom e kul heller. Det enda jag nästan gör på dagarna är att sitta vid datorn och spela spel, vara med kompisar eller träna. Jag brukar tänka när jag sitter vid datorn om jag verkligen finner det roligt, men svaret är nej. Men endå får jag nästan panik om jag inte kan sitta vid datorn under en längre stund. Det känns som mina hobbys bara är tidsfördriv. Min vardag rullar på och ser likadan ut hela tiden. Jag vaknar, går till skolan, åker hem, spelar, äter sover......Och på helgerna finns inget att göra heller. Nästan alla i min klass vet vad dom vill bli och tänker åh vad skönt det kommer bli jag kommer känna så mycket pengar, och såna saker. Men när jag själv tänker så, så ställer jag frågan: Om jag skulle få ett välbetalt jobb och jag skulle kunna köpa det jag ville ha kommer jag fram till att det finns inget jag vill köpa. Det finns liksom inte en enda sak som jag skulle vilja köpa som jag inte redan har eftersom jag inte finner någonting roligt. Jag har nu vart utomlands med min familj några gånger under mitt liv och att åka utomlands tycker ju dom flesta är kul så vit jag vet, men inte jag. Jag får nästan hemlängtan bara till min dator när jag är utomlands även fast jag inte ens finner det så kul med datorer! Jag vill bara leva min vardag som den är även fast jag tycker den är urtråkig men jag kan inte tänka mig någon rolig vardag eftersom jag inte finner något roligt! Jag menar vad är meningen med mitt liv om det enda jag gör är att leva min tråkiga vardag som den är? Jag har inga drömmar eller mål i min framtid, jag ser bara mitt liv som "tidsfördriv" och väntar på en förändring som inte finns. Varför inte bara ta självmord som jag tänkt på och få slut på detta? jag levar liksom inte.

3 november 2012 23:48 | #2 Jahuel

Hejhej

Jag hade också problem med val om gymnasium, jag visste inte vad jag ville bli eller vem jag var just då. Jag gick ett år, eller snarare ett halvår på natur, jag kollapsade och gav upp helt. Jag sa att jag skulle hoppa av linjen vid sommaren och sedan välja en ny linje, och det var inget fel med det. Men det halvåret som då kom, då satt jag mest bara av lektionerna, sen satt jag i stortsett bara vid datorn jag också. Även i 9an var jag rätt reserverad och hängde bara med mina närmaste vänner, det tyckte jag om.

Det här är andra året jag går första ring, men nu går jag Ekonomi i en skola med anpassat schema. Sedan början av sommaren ville jag ändra på mitt liv, och det gjorde jag. Det går fortfarande dåligt i skolan, men jag har några ämnen som det faktiskt går skapligt i och faktiskt ganska bra. Men denstora förändringen, det var att jag beslutade mig för att göra något, jag ändrade mitt liv till det som jag ville ha det, eller ja, jag gjorde snarare så gott jag kunde. Min resa handlade om att hitta min säkerhet i min kropp, jag har alltid varit lite rund om magen och jag har klagat på det, jag har klagat på mig själv. Men jag var dum nog som inte gjort något åt det, framtill sommaren. Jag bestämde mig för att äta nyttigt, träna varje dag och gå ner i vikt. Det gjorde jag också, många onödiga kilon som har varit en mental tyngd för mig i hela mitt liv. Du läser detta och du kanske inte förstår vad det har med just dig att göra, men då ska jag berätta, att detta förändrade mitt liv mer än att jag bara blev av med några kilon. Jag kände mig starkare, jag kände en vilja, ja hade en vilja. Jag blev inspirerad av mig själv, och jag bestämde mig för att jag vill hjälpa andra i framtiden, jag har numera ett mål, jag har en dröm, jag vill hjälpa folk som vill ha hjälp att lämna soffan, anta utmaningen, hitta inspiration och faktiskt förändra sitt liv. Jag vill bli tränare som hjälper folk med viktproblem, eller alla som egentligen vill ha hjälp med träning osv.

Du kanske förstår poängen här nu, och jag tror verkligen att du hittar samma vilja som jag hittade, möjligtvis inte inom samma område som mig, men du kommer finna dig ett mål så småningom. Det är absolut inget fel med att inte ha drömyrken eller något sånt nu, det är inte dags än, man bara förbereder sig. Men som sagt, jag tror verkligen att du hittar viljan inom någon genre, gör saker du tycker är kul och tids nog, så kommer du dit där du kommer trivas i livet. Jag tror på dig, jag tror att allt kommer med tiden. Det kanske bara är tidsfördriv, men till slut hamnar man rätt i livet, förändringen kommer när den kommer. :)

Det är bara att höra av dig om du vill prata eller något :)

// Joel

4 november 2012 13:19 | #3 Lars-Olof

Eftersom du är så beroende av datorn så ska du hålla dig borta från den. Gå utomhus och kolla på saker, helt i HD och dom bästa 3D efekterna du någonsin skådat!

Känn på träden och rör vid vattnet i sjön som är så kallt och lent. Jogga lite och känn hur det känns att bli utmattad för första gången! Du kan göra precis allt! Förutom att springa runt o leka pang pang med riktiga pistoler då går du för långt...

4 november 2012 15:11 | #4 kakan1234

<div class="quote-content">Citat av: Speedima

Hejhej

Jag hade också problem med val om gymnasium, jag visste inte vad jag ville bli eller vem jag var just då. Jag gick ett år, eller snarare ett halvår på natur, jag kollapsade och gav upp helt. Jag sa att jag skulle hoppa av linjen vid sommaren och sedan välja en ny linje, och det var inget fel med det. Men det halvåret som då kom, då satt jag mest bara av lektionerna, sen satt jag i stortsett bara vid datorn jag också. Även i 9an var jag rätt reserverad och hängde bara med mina närmaste vänner, det tyckte jag om.

Det här är andra året jag går första ring, men nu går jag Ekonomi i en skola med anpassat schema. Sedan början av sommaren ville jag ändra på mitt liv, och det gjorde jag. Det går fortfarande dåligt i skolan, men jag har några ämnen som det faktiskt går skapligt i och faktiskt ganska bra. Men denstora förändringen, det var att jag beslutade mig för att göra något, jag ändrade mitt liv till det som jag ville ha det, eller ja, jag gjorde snarare så gott jag kunde. Min resa handlade om att hitta min säkerhet i min kropp, jag har alltid varit lite rund om magen och jag har klagat på det, jag har klagat på mig själv. Men jag var dum nog som inte gjort något åt det, framtill sommaren. Jag bestämde mig för att äta nyttigt, träna varje dag och gå ner i vikt. Det gjorde jag också, många onödiga kilon som har varit en mental tyngd för mig i hela mitt liv. Du läser detta och du kanske inte förstår vad det har med just dig att göra, men då ska jag berätta, att detta förändrade mitt liv mer än att jag bara blev av med några kilon. Jag kände mig starkare, jag kände en vilja, ja hade en vilja. Jag blev inspirerad av mig själv, och jag bestämde mig för att jag vill hjälpa andra i framtiden, jag har numera ett mål, jag har en dröm, jag vill hjälpa folk som vill ha hjälp att lämna soffan, anta utmaningen, hitta inspiration och faktiskt förändra sitt liv. Jag vill bli tränare som hjälper folk med viktproblem, eller alla som egentligen vill ha hjälp med träning osv.

Du kanske förstår poängen här nu, och jag tror verkligen att du hittar samma vilja som jag hittade, möjligtvis inte inom samma område som mig, men du kommer finna dig ett mål så småningom. Det är absolut inget fel med att inte ha drömyrken eller något sånt nu, det är inte dags än, man bara förbereder sig. Men som sagt, jag tror verkligen att du hittar viljan inom någon genre, gör saker du tycker är kul och tids nog, så kommer du dit där du kommer trivas i livet. Jag tror på dig, jag tror att allt kommer med tiden. Det kanske bara är tidsfördriv, men till slut hamnar man rätt i livet, förändringen kommer när den kommer. :)

Det är bara att höra av dig om du vill prata eller något :)

// Joel</div>

jag har ungefär samma problem men efter att ha läst det där känner jag mig mycket lungnare, tack! :)

<div class="quote-content">Citat av: Lars-Olof

Eftersom du är så beroende av datorn så ska du hålla dig borta från den. Gå utomhus och kolla på saker, helt i HD och dom bästa 3D efekterna du någonsin skådat!

Känn på träden och rör vid vattnet i sjön som är så kallt och lent. Jogga lite och känn hur det känns att bli utmattad för första gången! Du kan göra precis allt! Förutom att springa runt o leka pang pang med riktiga pistoler då går du för långt...</div>

http://slutet.se/

5 november 2012 16:01 | #5 puttefnask

gråta ut på nätet brukar inte funka. ett tips bara, sluta tycka synd om dig själv, det är inte synd om dig och det hjälper inget.

8 november 2012 18:36 | #6 slizzy

Jag tycker synd om dig som måste gå omkring och trycka ner alla du ser. Det är klart det inte funkar att gråta ut på nätet om du har den attityden mot honom. Jag skulle vilja ge dig ett tips, gå och prata ut om dina problem och sluta ge andra en dålig dag, för jag får liksom känslan av ditt bemötande att du inte själv mår bra.

8 november 2012 21:19 | #7 izuzu96

Jag har svårt att tro att du inte har en enda ambition i livet. Du måste la ha några intressen? Är du en teoretisk, praktisk människa eller båda? Jag är bådeoch och jag har en inre nörd som gillar sci-fi m.m så jag valde teknik med robotik som inriktning. Jag kommer att få göra modeller i 3D och skriva ut dem i 3D, lära mig om hur man räknar ut om saker kommer att tåla olika belastningar, kunna lära mig att programera, kläcka idéer, lära mig en massa fysik och matte. Gissa vem som kommer bli en riktig ironman? ;)

Vi har redan byggt egna robotar i lego och programerat dem till olika saker. Slutade med att vi körde robotwars!
Vi kommer att bli headhuntade av arbetsgivarna eftersom att det bara finns 3 skolor i sverige som ger denna inriktning men än sålänge går deti nte så många på inriktningen och det finns mycket plats! Framtiden vettu! ;)

Hoppas det inspirerade dig lite! :)

11 november 2012 00:38 | #8 ZooMJuice

Hörru grabben, du är bara 13 år och har nog inte alls lika många frågor och tankedomar som en äldre person har. Jag går själv också i nian och tycker det är ett helvete med gymnasieval och livet just nu. Det är inte synd om honom, men för det behöver du inte trycka ner honom och göra livet ännu mer surt för honom. Låt honom prata ut om sina problem och hjälp han istället för att kommentera onödigt skit. Väx upp för i helvete och bli en bättre människa för samhället! Du tar bara åt dig en jävla massa hat och du är inte "cool" eller något annat om du tror det, bara töntig. Väx upp!

OT: Tänk inte så mycket på vad du vill bli, tänk på intressen och vad du skulle kunna tänka dig att göra i 3 år på gymnasiet! Jag tar hjälp utav uteslutnings metoden just nu och stryker det jag vet att jag inte vill gå. Hoppas detta hjälpte! :)

11 november 2012 03:49 | #9 Avslutat konto

Själv går jag bygg & anläggnings prg. Jag ska bli brandman, därför går jag bygg, bygg passar mycket bra ihopp med det jag vill bli, för då kan man mycket om brandfarligt material, och lättantända ställen i en byggnad, jag tycker så här Följ dit ditt hjärta leder dig, vill du bli en städare så bli det, det går alltid bäst när du går efter vad du tycker, inte efter vad alla andra tycker.

PS: Du ska inte välja arbete efter löner, du ska trivas och tycka om det du gör.
T.ex. Jobba på Mc Donken (Mc Donalds) (om du nu vill det) så går det nog bäst, för att om du jobbar med något du vill och brinner för så får man oftast löneförhöjningar snabbare, befodran etc. Lycka till kompis! :)

11 november 2012 03:50 | #10 Avslutat konto

Idiot, du har inte änns börjat Gynmasiet, du kan ju kanske gå klart småskola' innan du börjar titta på sånt här som du inte förstår dig på...

11 december 2012 00:46 | #11 sheep326

Då möts vi en gång till mister puttefnask. I många trådar så predikar du för att alla ska vara snälla och nu är du raka motsattsen. Du kanske ska lägga det där med argumentation på hyllan och vänta tills du kan hantera det och är mogen nog så att du ser livets problem. Först då kan du ta ner argumentationen från hyllan och börja uttrycka dig. Du kommer att märka att livet är inte bara lek och skoj och lite skola vid sidan utan du får problem med ekonomi familj och relationer och du ska kanske en dag ta hand om din egen familj. Just gymnasiet är en svår tid för många och du har ingen aning om hur deras syn på världen är, det vet ingen utom de själva. Så jag hoppas du lär dig en läxa och tänker efter innan du ger dig in på något.

Du trådstartaren, ta inte självmord :( det löser inget. Se till att hitta något som du verkligen tycker om som du verkligen brinner för! Och då menar jag inte en timme framför datorn söka runt lite på olika yrken. Jag menar leta leta leta. Ge inte upp! Jag var inne på samma tankar när jag satt i samm sits och jag had väldigt svårt att välja gymnasium. Men det fixade sig och jag har aldrig mått så här bra. Ge det ett par år så ska du se att du har hittat ditt intresse.