Problem med brorsan

#21 Bahera93   Skrivet 12 feb 2010

Nepp, han spelar inte wow, han gjorde det men har slutat för ca 2,5 år sedan.

#22 ChokladKaka   Skrivet 12 feb 2010

Mm... Detta är en vild gissning: Din bror spelar CS?

#23 Puckas   Skrivet 12 feb 2010

Lått killen gibba

#24 Bahera93   Skrivet 14 feb 2010

Nej, han spelar inte CS heller, han spelar inte någonting ALLS, inte på datorn, xbox o.s.v

#25 Bahera93   Skrivet 14 feb 2010

han bara latar, sitter inne hela dagen, jag blir deprimerad bara av att tänka/ se på han

#26 Borttagen   Skrivet 16 feb 2010

Hej Bahera93!

Jag ska försöka svara så gott jag kan. När jag läser ditt inlägg blir jag väldigt orolig, både för dig och för din bror. Det är uppenbart att varken du eller han mår bra, och jag tror att ni båda behöver mer hjälp än vad ni får för tillfället. Jag förstår att det måste vara väldigt jobbigt att ha en bror som har isolerat sig, och beter sig märkligt. Tyvärr tror jag att det beror på att han mår våldigt dåligt. Detta gör ju i sin tur att du, och dina föräldrar mår dåligt, och jag förstår att det måste vara särskilt jobbigt för dig som måste dela rum med honom.

Tyvärr tror jag inte att det är någon bra ide att överraska honom med att ta hem hans vänner, det kommer nog bara göra saken värre. Jag förstår att du vill hjälpa honom, och på så sätt hjälpa dig själv, men du måste försöka prata med dina föräldrar och få dem att söka hjälp åt din bror. Han behöver någon att prata med, som verkligen kan hjälpa honom. Det bästa är om era föräldrar kan hjälpa honom att ta kontakt med er husläkare på vårdcentralen, eller någon inom psykiatrin. Eftersom han är över 18 kan han tyvärr inte vända sig till Bris eller Barn och ungdomspsykiatrin, BUP. Men det är viktigt att han får den hjälp han behöver.

När det gäller dig, så ska du inte behöva ha det här på ditt ansvar. Du ska inte behöva bo i en miljö som får dig att må dåligt. Kan du bo hos din pappa eller din mormor hela tiden, till din bror fått den hjälp han behöver? Kan du vända dig till din skolkurator eller någon annan som kan hjälpa dig? De kan även hjälpa till att slussa dig vidare till någon som kan hjälpa dig och din bror. Du måste försöka få dina föräldrar att förstå att du inte kan bo så här, och att din bror verkligen behöver professionell hjälp.

Om du känner att det är svårt att ta kontakt med någon som kan hjälpa er, hjälper jag dig gärna. Jag heter Lisa och jobbar på Fryshuset som nätvandrare. Du kan gå in här på min profil och läsa mer om vad vi gör. Du får gärna adda mig på msn (lisa.nilssonpalmgren@fryshuset.se), eller maila mig på samma adress så att vi kan prata mer. Jag vill gärna hjälpa dig om det är jobbigt att ta tag i det själv, och annars kan jag bara finnas här som någon att prata med.

Jag hoppas allt löser sig för dig.

#27 Exit   Skrivet 16 feb 2010

Hej Christoffer. Jag förstår att din situation måste vara jättejobbig för dig. Jag tycker det är bra att du har skapat den här tråden och försöker göra vad du kan för din bror. Samtidigt förstår jag att tråden är ett slags rop på hjälp, att du också har det jobbigt just nu och att du inte vill ha det så längre.

Det kan finnas många orsaker till varför din bror beter sig som han gör. Några i den här tråden har nämt depression, social fobi eller panikångest. Det är svårt att veta utan att ha närmare detaljer vad som är orsaken till hans beteende och vad som är orsak till vad. Därför är det viktigt att han får professionell hjälp, att han får komma och prata med någon.

Människor har ju ett medfött behov av att träffa andra människor och dessutom känner man oftast stor press att gå till skolan. Det ska krävas ganska mycket innan man ligger hemma i två år utan att vilja träffa vänner och det är tydligt att din bror behöver hjälp för att komma ur sin situation. Redan när elever bara är lite trassliga med att gå till skolan kan det vara tecken på att allt inte står rätt till.

Det är viktigt att påpeka att det här inte ligger ytterst på ditt ansvar, det är främst dina föräldrar som ska ta tag i den här situationen och se till att han får hjälp. Därför tycker jag att det är jätteviktigt att du verkligen pratar med dina föräldrar, påpekar att det här beteendet inte är normalt för en välmående person utan tyder på att han inte mår så bra och att han behöver hjälp.

Det dina föräldrar sen i sin tur kan göra är bl.a att vända sig till psykiatrin i ditt område eller prata med skolans kurator och se till att din bror kommer i kontakt med någon av dem. För att komma i kontakt med skolans kurator är det bara att ringa till skolan så kopplar dom dig. Psykiatrin är förmodligen det bästa spåret att gå på för att få hjälp så jag lägger in lite info om dem här under.

Vuxenpsykiatrin i Varberg
Telefonnr: 0340 - 48 24 11
Telefontid: 8-12 13-16
Hit kan man ringa och lämna telefonnummer så ringer dom upp. Du kan ringa dygnet runt, men de ringer upp på telefontiderna ovan.

Ungdomspsykiatrin i Varberg
Telefonnr: 0340 - 48 24 84
Öppen mottagning varje måndag 16-17.
Besöksadress: Träslövsvägen 25a.
Kan din bror ta sig utanför dörren är det här första stället du bör ta kontakt med. De har drop-in så det är bara att gå dit under öppettiderna och så får man hjälp av utbildad personal. De kan i sin tur remitera honom ifall det skulle behövas och är en bra fot in. Det ligger i Östergårdens lokaler (äldreboende).

Jag förstår att det kan vara svårt att ta initiativ och man är orolig för att göra fel, vad folk ska säga och så vidare. Om det känns lättare kanske du kan visa den här tråden för den förälder du har bäst kontakt med, för det är som sagt ytterst era föräldrars ansvar. Det viktiga är att ni tar tag i det för din brors skull, som det verkar på ditt första inlägg så har det gått ett tag utan att något har hänt. Det är lätt att man tänker att det bara är vanlig tonårsdepression eller att han bara är lat men jag tycker av hans beteende så som du beskriver det att det uppenbarligen handlar om mer än så. Du kan givetvis hålla kontakten med mig om du vill. Det är bara att slänga iväg ett gästboksinlägg eller mail så svarar jag så fort jag kan.

Hoppas verkligen det löser sig för din bror och dig, lycka till!

#28 Bahera93   Skrivet 17 feb 2010

Tack för de långa och väl beskriva svaren, allihop! Jag frågade min mamma om jag kunde vara hos min pappa en dag i veckan extra, men tyvärr så gick det inte p.g.a min mamma får barnbidrag av att jag är hos henne mer än jag är hos min pappa, och om inte hon fick det så tror hon inte att vi skulle klara oss, ekonomiskt vis så att säga, och för att vara ärlig, så tror inte jag det heller, min mamma får redan hela mitt studiebidrag, och vi klarar oss knappt på det, som är 1050kr/månaden. Så den delen är totalt utesluten.

Jag hoppas ochså att detta STORA problemet blir bättre, jag bryr mig mig inte om det tar lång tid, bara det blir bra igen.

Det där med att bo hos min mormor, det är så att. Hon bor rätt så långt bort ifrån oss, om jag ska komma i tid till skolan så måste jag gå upp kl.6 varje morgon, och det går VERKLIGEN INTE.

#29 Bahera93   Skrivet 17 feb 2010

Varken där hemma eller i skolan mår jag inte riktigt bra
Vet egentligen inte hur lång tid jag ska orka med denna depressionen som jag har, jag får väl vänta ett år och skaffa bil och körkort så jag bara kan köra ifrån när det bli oroligt, eller när jag vill.

Mina två kompisar som jag har, dem bor på Getterön, som är väldigt långt från där jag bor. Om jag vill göra någonting med dem måste jag gå i cirka 90minuter, bara för att vara med dem i 4 timmar högst. Och sen komma hem till detta, det är inte roligt............

#30 Bahera93   Skrivet 17 feb 2010

Har ingen cykel, den jag hade är sönder, och vi kan inte reparera på den p.g.a ekonomin o.s.v.

Annars kunde jag väl cykla till dem , när jag ville....

#31 Skandiaa   Skrivet 17 feb 2010

Försök att tjäna pengar , skotta snö t.ex så kan du iaf få pengar till att laga cykeln med.

#32 Bahera93   Skrivet 17 feb 2010

Jo det kunde jag väl visserligen men, andra skulle ju dock använda den

#33 Chillin   Skrivet 3 mar 2010

Hej Bahera93.

Jag förstår att du har det jobbigt och att din bror inte mår så bra. Han verkar ju som du säger stänga in sig på något sätt. Jag förstår även att du tycker att det är jobbigt, att hans beteende får det att gro i dig. Men det är inte på ditt ansvar, precis som Exit säger. Det är upp till dina föräldrar att se till så att din bror får den hjälp han behöver så han kan hamna på rätsida om sig själv igen.

Att försöka prata med dina föräldrar och få dom att förstå vad det är som händer och hur illa situationen faktiskt är e ju det absolut viktigaste just nu för att det ska hända något. Jag håller med Exit om att det vore en bra idé om någon utav dina föräldrar kanske läste dina inlägg på den här tråden och kanske några av dom andra med så att dom ser hur du faktiskt känner, och på så sätt så slipper du även ta tag i det jobbigaste steget som faktiskt är att gå fram till sin förälder och säga att "så här ligger det till."

Om dom skulle läsa på den här tråden så skulle dom kunna läsa om hur du känner och faktiskt inse att du inte mår bra av den rådande situationen. Men det viktiga är att du försöker nå fram till en av dina föräldrar och att dom tar tag i detta.

Precis som alla andra som erbjudit sig så kan du även till mig skriva pm eller mail så kan vi prata vidare och jag kan ge dig tips om hur du kan gå tillväga för att få detta att hända.

Lycka till Bahera93 och hoppas det löser sig för dig!